Dag 2: Min första kärlek
Den som jag först blev kär i, eller mitt första förhållande som kanske var liite seriöst för en stund i alla fall?
Eftersom jag inte minns eller vet vem jag var kär i för första gången så skriver jag istället om en kille vid namn Magnus. Vi "träffades" på internet, via en sida som hette websidan, nä det var det tusan inte, minns inte vad den hette, men kunde tjäna pengar på den och köpa saker, ah vad tusan. Om nån fattar vad jag menar kan ni ju skriva en kommentar. Irriterande när man inte kommer på. Jaja, åter till Magnus. Vi snackade en hel del, jag var skit irriterad på han, tyckte inte alls om honom. Jag tror det var lite på grund av att jag var intresserad av en annan kille då. Men hur som helst, det dröjde några månader innan vi tog upp kontakten igen, det hade alltså varit tyst och jag mindes honom knappt, men då blev det dagliga pratstunder, telefonsamtal, sms, och jag föll ganska pladask för honom denna gång. Problemet var att han bodde i Stockholm och jag i Umeå. Lång väg. Men på ett påsklov så kom han upp och jag hade mitt bästa påsklov någonsin. Jag var kär. På riktigt. Blir sällan Kär, jag kan tycka om någon, men inte kär. Blir jag kär så blir det pladask. Tyvärr så höll inte detta förhållande särskilt länge, vet inte om det berodde på distansen eller vad det berodde på, men på nåt sätt så tog det bara slut, det bara blev, från båda hållen, det var liksom ingen som dumpade och ingen blev dumpad. Rätt skönt det va. Han var nog min första kärlek. Magnus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar