3 maj 2009

Jag har just sett klart 'i taket lyser stjärnorna', i början tycker jag att den var ganska seg, men mot slutet blev den bara bättre och bättre, och jag känner igen mig själv väldigt mycket... vilja döva sina känslor på ett eller annat sätt, vara i andra tankar på skolan osv, det är inte lätt att vara barn till en som är döende, det är vidrigt, hemskt och borde inte få gå till så! Hur som helst så fick man grina halva filmen typ, och om jag börjar grina till en film så ger det ett extra plus i kanten, älskar filmer som man får grina till... och bara tanken att ens mamma skulle dö, nej de får inte hända, inte nu, inte sen...

imorgon är det 4 år sedan pappa dog... FYRA ÅR SEN, och jag saknar honom lika mycket nu som då.

om du dör mamma,
tar jag livet av mig
ska jag leva. för dig.


SE DEN!